Ulf Lindström om en god man

EN GOD MAN började som någon sorts rekreation. Jag var sjukskriven en längre tid, så jag satt hemma och fantiserade och testformulerade tankar. Så småningom hade jag samlat på mig massor av småtexter, och en del av dem började passa ihop, lite som ett collage eller ett pussel. Då föddes tanken att skriva om två män; den ena med ett förflutet och den andre med en framtid. Jag ville att texten skulle berätta varför en till synes välartad person kan begå ett grovt våldsbrott och hur en någorlunda hygglig man sedan kan förändras av att utsättas för en sådan berättelse.
Jag antar att boken är byggd på funderingar jag gått och småsjudit under en tid, men jag började inte med någon uttalad idé eller budskap – det var först när jag skrivit boken som jag fick klarhet i hur jag ser på män och manlig moral. Det har varit en utvecklande men bitvis jobbig process; jag har insett att jag själv och många med mig har en del kvar för att få kalla oss goda män och att det får konsekvenser för kvinnor och barn i vår omgivning.

Recensionerna var overkliga, liksom nominering och pris – det var svårt att greppa att det faktiskt var mig och min bok det handlade om. Givetvis var det stort att höra författare som Göran Hägg och Anna-Karin Palm tala väl om min text i samband med VI-priset – jag har beundrat båda i många år – och att i ett annat sammanhang smygröka ihop med en Nobelpristagare var också speciellt.
Jag har annars inte fått så mycket personlig respons på själva boken, men i stort sett alla jag träffat har gratulerat mig, och det är en stor lättnad att mina närmaste verkar uppriktiga när de säger att de gillar mitt arbete.

Försökt sluta skriva? Tja… det är kanske mer dumsmart formulering än sanning. Jag har ibland önskat att jag inte hade riktigt så livlig fantasi, men skrivandet har alltid varit bästa sättet att bli av med en historia som dyker upp i huvudet. Det funkar åtminstone tills nästa dyker upp.

Jag jobbar deltid som lärare, resten av dagen går åt till att vårda mig själv. Jag kan med stolthet hävda att jag bidragit till senaste skattesänkningen genom att bli utförsäkrad hos Försäkringskassan.
Just nu skriver jag ganska lite av den anledningen; den mesta kraften går åt till mitt verkliga jobb. Jag har dock knypplat ihop ännu en roman ur alla fragment jag samlat på mig; det är en sorts fortsättning på En God Man – folk slår ihjäl folk i Borås och det får konsekvenser.
Manus ligger för närvarande på förlaget i väntan på en kärleksfull amputation av mina darlings. Jag skulle tro att den är klar innan kriget bryter ut.

Förebilder och inspiration? Jag läser i perioder väldigt mycket och hämtar lite överallt. Jag gillar välskrivna filmer för replikerna, jag gillar LeCarrés för hans stil och rättmätiga vrede, jag läser gärna Tunström och Tranströmer för språket och värmen, jag missar inget av Kerstin Ekman. Arne Dahl för att han vågat vara litterär i deckarbranschen. Min hjälte över andra är annars Hjalmar Söderberg för språk, mod och patos.
Bra bok just nu? Jag har tyvärr inte läst så mycket på sista tiden. Grand Final i Skojarbranschen och The Imperfects sticker dock ut.

En egen fråga: Hur seriös är du egentligen?
Svar: Fullständigt, totalt seriös. Skojar bara.