Det flyter mer rödvin än blod i Mårtenssons nya bok

Du är pocketaktuell med Mord i Havanna. Kan du berätta om boken? Jag har alltid ett tema i mina böcker. Den här gången handlar det om hur den amerikanska maffian efter förbudstiden i USA letade nya affärsidéer och bokstavligen talat annekterade Cuba genom att muta presidenter och politiker. Man etablerade hotell, casinon, bordeller och kontrollerade ekonomin bakom de officiella fasaderna. Det bidrog till Castros revolution. Jag ville också berätta om levnadsförhållandena på Cuba, som dramatiskt demonstrerar kommunismens misslyckande. Är det något som du skulle vilja ändra i din bok – så här i efterhand? Inte direkt, men glädjande nog verkar en liten islossning på väg nu. Den yttre och inre pressen är hård och Raoul Castro tycks vilja släppa lite på de hårda tyglarna. Vad gör du när du inte skriver? Jag är ordförande i en del föreningar och sällskap, bland annat Nils Ferlin-sällskapet och Travellers Club. Är också ofta ombedd att hålla föredrag, till exempel om min tid inom FN. Som hedersledamot i Homansällskapet, antikhandare Johan Kristian Homans fan-club, får jag tillfälle träffa många av mina läsare i ett av Sveriges största litterära sällskap. På sommaren är det trädgården som gäller! Inte minst gräsklippning. Det är enda gången man ser omedelbart och konkret resultat av sina insatser. Berätta om din karriär inom UD, FN och Kungahuset. Full redovisning finns i mina memoarer Att kyssa ett träd, nu också i pocket. Kortversionen UD: Tjänstgöring i Rio de Janeiro, Paris, New York, Genève och ambassadör i Schweiz samt Introduktör av främmande sändebud. Hovet: Chef för H M Konungens kansli 1975-79 där bland annat förlovning, bröllop, två dop och de första, stora statsbesöken i Sovjet, Västtyskland liksom resan i USA fanns på agendan. FN: Under perioden 1979-1992 undergeneralsekreterare och chef för avdelningarna för Nedrustning resp. Mänskliga rättigheter samt generaldirektör och chef för FN:s Europakontor i Genève. Har du någon förebild bland författare? Någon du inspireras av. Det finns många författare jag beundrar, inte minst min gamle vän Sven Delblanc för hans fantastiska språk. Tomas Tranströmer är en annan idol. Sommaren förknippar många med läsning. Vilka är dina bästa sommarlästips? Jag brukar botanisera i mina bokhyllor efter "glömda" böcker som är värda att ta fram. Just nu håller jag på med Henrik Berggrens relativt nyutkomna bok om Olof Palme, Underbara dagar framför oss. Den är särskilt intressant för mig eftersom jag kan relatera till personerna och händelserna i boken. Den förre brittiske utrikesministern David Owens bok, In Sickness and in Power, finns också med i hängmattan. Den behandlar sjukdomar hos ledande internationella politiker. Owens menar att dessa sjukdomar påverkat deras beslut. Litet skrämmande! (Han skriver förresten också deckare...!) Det har blivit en hel del böcker genom åren. Detta måste vara din 37:e deckare! Hur hittar du inspiration till nya historier? Årets bok, Safari med döden (utkommen på Wahlström & Widstrand), är faktiskt den 59:e i raden, därav 42 deckare. De tre första handlar om den unge diplomaten Jonas Berg och är en godmodig drift med UD. Inspirationen kommer plötsligt - jag ser, hör eller läser någonting som triggar igång mekanismen. Omedvetet samlar jag in bakgrundsmaterial och plötsligt faller poletten ut. Förutom kriminalromanerna om antikhandlaren Homan har du bland annat skrivit böcker om Kungliga slottet, Drottningholms slott och Kungliga Djurgården. Vad är roligast att skriva? Jag skriver två sorters böcker; kulturhistoria med och utan mord. Min senaste kulturhistoriska bok, Tessin – En lysande epok, handlar om tre generationer av familjen Tessin, arkitekterna bakom exempelvis Stockholms slott och Drottningholms slott. Men jag skriver alltså även kulturhistoria med mord = kriminalromaner, där mord, grovt våld och tråkigt polisarbete inte är huvudsaken. Där spelar istället historia, kultur, antikviteter, god mat och goda viner (ett recept finns med i varje bok) en viktig roll. Det flyter mer rödvin än blod över boksidorna. Och sex får man hålla på med hemma! Men antikhandlare Homan deltar också i samhällsdebatten och kommenterar ofta den visdom(?) med vilken världen styrs idag. Här har jag en egen nisch. Men för mig är båda genrerna lika roliga att syssla med. Kommer du med någon ny spännande bok framöver? Håller just nu på med en intressant berättelse om den fantastiska Linde Klinckowström/von Rosen, som red både till Rom och Paris på tjugotalet. En tidsskildring från en svunnen epok, en berättelse om ett annat samhälle på gott och ont. En ny kriminalroman finns också med i planerna (med arbetsnamnet "Mord i blått") liksom en novellsamling inför Homans fyrtioårsjubileum nästa år. Vad tycker du om dagens deckartrender? Jag tycker det är skrämmande med den grafiska, detaljerade våldspornografi som växer som en cancersvulst genom många av dagens alster i den allt stridare deckarströmmen där alla som kan och vill tycks ges ut. Det påminner mig om auktionspriserna på konstnären Krouthéns tavlor, de med blommande äppelträd och pickande hönor. Skämtsamt sägs det att tavlorna blir dyrare ju fler höns som finns med. Nu verkar det fungera på samma sätt inom deckarbranschen. Ju flera lik (gärna stympade), desto bättre bok. Det är kanske därför "Morden i Midsomer" är en av de populäraste deckarserierna. En reaktion mot våldsorgierna?

se fler nyheter »»