Intervju med Veronica von Schenck

Berätta lite om din bok och varför du skrev den.Kretsen handlar om frilansande gärningsmannaprofilerare Althea Sang-Min Molin. Hon har en koreansk mamma, en svensk pappa och har delat sin uppväxt mellan New York och Stockholm. Hon är en skicklig stark yrkeskvinna, samtidigt som hon lider av latenta tvångstankar och tvångshandlingar som hon alltid kämpar för att hålla i schack.

I Kretsen, som är min andra bok om Althea, blir hon indragen i en otäck härva av IT-brott och en rad till synes orelaterade mord, där det enda offren har gemensamt är att de alla blivit skjutna med ett vapen av samma kaliber, och att de hittas med varsitt tarotkort på sig.

För mig handlar Kretsen om social status. När jag börjar skriva en historia så har den ofta ett ursprung i någon tankegång som fascinerar mig och som mal runt i mitt huvud. Inför Kretsen handlade tanken om vår yta, den bild av oss själva som vi visar upp. Hur långt är vi beredda att gå för att behålla den position och den yta vi har i livet? Vad skulle var och en av oss vara beredda att göra för att behålla bilden av oss själva som ”respekterade medborgare”?

Hur ser din arbetsplats ut? Vad behöver du för att kunna sätta igång att skriva?Jag arbetar hemifrån. Har ett kontor med en stor whiteboard, en skrattande Buddha och massor av böcker, pennor och anteckningsblock både högt och lågt! Jag är en kontorsmaterialsfetischist. Jag älskar vackra anteckningsblock och sköna pennor. Köper alldeles för många!
Det jag absolut inte kan leva utan när jag skriver är kaffe, bra musik och ett vitt A3 block, där jag skissar upp mina scener i både bild och text, det ger mig en överblick jag inte tycker att jag får på bildskärmen.

Kommer du med någon ny spännande bok framöver?
Ja, jag håller på att skriva bok nummer tre om Althea just nu, första utkastet kommer vara klart i dagarna. Den boken skiljer sig mycket från Kretsen, den kommer handla om terrorism, religion och medmänsklighet.

Vad läser du själv just nu?
Jag har precis läst ut Fred Vargas ”This nights foul work”. Vargas är en fransk författarinna med underbart udda historier som utspelar i Paris med omnejd. Innan dess läste jag Håkan Nessers Maskarna på Carmine Street med stor förtjusning.

Vilken är din favoritförfattare?
Oj! Jag har så många, men ska jag välja en enda får det bli James Lee Burke. Han är en amerikansk författare som skriver om New Iberia, ett område utanför New Orleans. Han har ett enormt socialt patos, en brutal ärlighet och det vackraste, mest kristallklara bildspråk jag någonsin varit med om. Han kan alltid hitta och ta fram det avskalat mänskliga även hos den mest våldsamma brottsling. Tyvärr finns väldigt lite av honom översatt till svenska.

Vilken är din första starka läsupplevelse?
Jag avgudade Sherlock Holmes under hela min uppväxt, men en annan bok som jag minns väldigt starkt är Uppdrag Eiger av pseudonymen Trevanian (Dr. Rodney William Whitaker). Den följde med i ett Bra Böcker-paket som mina föräldrar prenumererade på, precis som så många andra hem på sjuttiotalet! Boken tog mig med storm, när jag upptäckte den i tidiga tonåren, både för att den är ett spännande äventyr i bästa James Bond-stil men också för att den kändes så tillgänglig. Den fick mig att vilja skriva själv, det verkade så roligt!

Författare som har inspirerat dig?
Två författare som är viktiga för mig är P. D. James och Dennis Lehane.
Jag lyssnade på Dennis Lehane när han var i Sverige och talade. Det var en stor upplevelse för mig att lyssna på en så skicklig både författare och lärare i Creative Writing som pratade om hantverket och skapandet bakom en kriminalroman. Det fick mig att se på mig eget skrivande på ett nytt sätt.
P. D. James, eller Phyllis Dorothy James, är född 1920. Hon debuterade som författare vid 42 års ålder och har sedan dess blivit älskad av stora delar av världen för sina böcker om kriminalpolisen Adam Dalgliesh. Hon skriver fortfarande. Hennes senaste bok, Patienten, är fantastisk! Hon är definitivt en förebild. Det vore en ynnest att kunna skriva så när jag fyller 90 år! Jag kan passa på att tipsa om en mysig, lite mer okänd bok hon skrivit med en kvinna i huvudrollen: ”Ett opassande jobb för en kvinna”, en riktig pärla faktiskt!

Har du andra projekt som du jobbar med?
Ja, förutom böckerna om Althea så skissar jag på en deckare för barn. Jag har varit sugen på att skriva den under en lång tid. Historien är i princip klar, men finns bara i mitt huvud än så länge. Förhoppningsvis kan jag börja skriva på den när jag lämnat in tredje boken om Althea!

Finns det en bok som du kan tänka dig att ge i present till vem som helst oavsett boksmak – som passar alla?
Alan Bennets ”Drottningen vänder blad” är en liten, tunn och fullkomligt oemotståndlig bok som hyllar läsning i alla dess former! Den funkar till alla åldrar, alla typer… nästan!

Är det något som du skulle vilja ändra i din bok – så här i efterhand?
Det finns säkert massor, men jag har valt att inte reflektera över det. Om jag började fundera på boken på det sättet så skulle jag nog bli galen av frustration! Jag tror att jag är bra på att släppa en bok när den är klar och i stället jobba på att ständigt lära mig mer och utveckla mitt hantverk.

Har du någon/några karaktärer i dina böcker som du tycker extra mycket om? Eller någon som du alls inte gillar? Berätta.
Jag tycker alltid att det är svårast att skapa otrevliga karaktärer, jag hittar alltid alldeles för många mänskliga svagheter hos dem, de blir aldrig riktigt så otäcka som jag skulle vilja ha dem!

Hur var ditt första möte med bokbranschen? Berätta!
Ett par månader efter att jag hade skickat in mitt första manus så ringde Ordfront och undrade om jag kunde komma upp till dem. Jag satt i två timmar med Jan-Erik och Elisabeth på Ordfront och de diskuterade mitt manus in i minsta detalj, de hade verkligen läst det! Det var fullkomligt surrealistiskt. Jag var alldeles hög! Att någon läst och tagit mitt material på allvar var en enorm upplevelse.

Finns det någon bok som du hade velat skriva?
Martin Cruz Smiths bok Gorkijparken måste vara en av de mest fulländade deckare som skrivits, den hade jag gärna varit författare till.

Har du fått respons från läsare som har gjort ett stort intryck på dig? Berätta.
En kvinna skrev till mig och berättade att hon läst min bok medan hon satt ute en kall dag och väntade på sin dotter, att tiden försvunnit fullständigt när hon läst. Det gjorde mig lycklig! Att skapa en upplevelse hos någon annan på det sättet är det som gör skrivande värt alla timmarna framför datorn.

Livsmotto eller visdomsord som du vill dela med dig av?
Allt går, bara man vill! (Tja, inte allt, men mycket mer än man tror!) Allt går inte på en gång, men med envishet, påhittighet och fokus kan man förändra livet lite grann för varje dag.